Idag har varit en magisk fiskedag!
Två av mina högsta drömmar när det kommer till fiske har gått i upplevelse.
Denna bilden tog jag på väg hem från Marcus magiska bäckrödingbäck.
Har tillbringat ett par dagar på resande fot i Värmland och Dalarna och självklart åkte fiskespöna med. Tidigt i morse fanns en lucka mellan alla möten så jag åkte upp till bäcken som Marcus sagt att man med 100% får bäckröding i.
Bäckröding är en art som jag drömt om i minst 20 år. Det är en art som jag värdesätter på ett helt annat sätt än regnbågen trots att båda är inplanterade arter från Nordamerika.
Bäckrödingen har visserligen ryktet om sig att vara mer glupsk och blir inte lika stor.
Men jag tycker att den utklassar regnbågen i skönhet och magi, bäckrödingen är illusorisk och finns inte i många bäckar i södra Sverige vilket gör den svår att nå för mig.
Dessutom älskar jag bäcköringfiske, att man kan få fiska den typen av fiske och dessutom ha en chans att fånga en art som jag inte hade tidigare - det är livsglädje!
Jag var på plats innan solen gått upp och började fiska precis i soluppgången.
Jag kände mig ganska trygg i Marcus 100% men fiske är fiske, det är precis efter lektid och svinkallt.
Morgonens temperatur har nog smugit ner mot 8 minus skulle jag gissa och på sjöarna syntes en tunn isskorpa.
Jag hade dessutom bara knappt ett tiotal maskar med mig vilket satte lite press på att hushålla.
Jag smyger ner till bäcken trots Marcus påstående att man kan gå fram till bäcken utan att skrämma bäckrödingarna nämnvärt.
Det händer ingenting i första utkastet. Nästa kast fastnar jag i en gren så att masken åker av.
Jag känner mig fortfarande trygg, bäcken ser väldigt fin ut även om jag kan konstatera att vattennivån nog är högre än normalt.
45 minuter senare med bara 4-5 maskar kvar är jag inte lika kaxig. Jag vet att jag måste åka om en halvtimme då jag har ett möte att passa. Inte ett enda napp har jag haft.
Nu har jag hittat en fin håla som i vilken normal bäcköringbäck som helst hade levererat..
Då känner jag ett försiktigt men omisskännligt ryck i spötoppen - napp!
Mothugget sitter och jag ser redan när fisken kommer upp ur bäcken att det är en bäckröding.
Fisken landar tryggt i mossan och jag vrålar av lycka!!
JAAAAAAAAAAAAA!!!!!
Tiden står still, jag lever här och nu helt fullt ut!
Art nummer 79 i Sverige för mig, helt vansinnigt många arter har det blivit i år dessutom, detta är den 60:e arten för året i svenska vatten för min del. Något som jag betvivlar att någon annan har lyckats med på ett år i Sverige?? Det skulle vara Marran i så fall ;)
Hur som helst är målet uppnått med antalet arter 2014. Det var något som jag långt ifrån var säker på skulle gå.
Fisken är en vacker utlekt hane på cirka 20 cm. Sjukt vackra färger och ett glupskt utseende.
Jag behåller fisken som betesfisk. Ett val som skulle visa sig mycket mycket bra, men det är en helt annan historia!
10p till mig.
/Hasse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar