Detta tyckte jag lät skumt då jag hört att det finns lake i resten av ätran. Så jag bestämde mig för att fånga en.
Jag och min bror drog iväg igår för att visa för alla att laken fanns.
Vi slängde ut bottenmeten med stora sillbitar och medans de fiskade av botten så passade vi på att söka gädda med varsitt spö i näven.
Plötsligt hörs ett pingel och jag rusar fram till spöt.
Jag hugger och känner att fisken sitter.
Men det är ingen lake!
En hård fight som slutar med att min rulle går sönder gör att jag får dra in fisken sista biten för hand.
Matte hade problem med håvningen då fisken knappt fick plats i den.
Men till sist så är den uppe en tjock gäddhona på 6.2 kg hade tagit min sillbit.
Nytt pb för mig!
Vi fortsätter som innan med att kasta wobblers och skeddrag men det verkar som om det är bottenmetet som bestämmer.
För ett tag senare så ser jag att ena spöt är på väg ut i drickat så jag lägger benen på ryggen och får tag i spöt i sista stund.
Stumt...
Fisken hade satt tacklet i botten.
Jag sliter och kämpar för att få loss det och lagom till när jag lyckats så ser jag Matte försvinna med en
j...a fart. Bottenmetet längst bort är även det på väg ut i ån.
Men nu bjöd fisken upp till dans.
En ordentlig fight med plask och rusningar resulterade i en riktigt fin gädda på 6.5 kg.
Storebror hade precis tagit sin första ätrangädda och omedelbart slagit mitt pb.
Men dagen var långt ifrån över.
Min farbror och min kusin kom ner och kollade hur det gick för oss med sig hade de en katt som stal en hel sillfilé och vägrade gå hem efter att den börjat gnaga på en gäddfena.
Men de tröttnade efter en stund och gick hem igen (utom katten).
Matte och jag tog lite kaffe och satte oss ner en stund.
Jag satt och muttrade för mig själv att här måste finnas lake.
*Pling pling*
Ett välkänt gungande i spötoppen fick pulsen att höja sig.
Jag tar spöt och börjar dra. Detta känns inte som en gädda.
Efter en ganska lugn drillning så var våran första ätranlake landad!
En kort och tjock bit på 1.4kg så det var ingen bjässe men det räckte.
Humöret var på topp och jag tacklade om mitt kastspö till bottenmete då det verkar funka på det mesta idag.
Men Matte ger sig inte han går iväg en bit och forsätter kasta.
Efter 15-20 minuter så hör jag att Matte börjar tjoa efter håven.
-Äh du skojjar
Säger jag. Men när jag tittar nogrannare så är det inget bottennapp han har och jag rusar över med håven.
En ordentlig dans med riktiga rusningar. Det luktar lax i luften.
Och mycket riktigt så landas strax efter en ovanligt fin besa på 5.0 kg. Men då de är fredade i ett dygn till så fick den snällt simma iväg igen.
Vi sitter kvar in på kvällningen men efter det var det helt lugnt.
Vi ger till slut upp och beger oss hemåt för att filéa gädda och lake.
Jag lyckades dock att bevisa att där fanns lake på våra vatten och kunde därför inte låta bli att köra upp den i nyllet på både farsan och min farbror.
Men imorgon kommer vi tillbaka för att bråka med laxen.
Men det är en annan historia.
/Andy
138 poäng till Andreas och tack för en spännande läsning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar