Att tappa en drömfisk

Flera gånger har man känt den där fantastiska känslan i spöt när en stor fisk fightar i andra änden av linan.

Kämpat ibland i flera minuter för att fisken ska komma inom räckhåll bara för att snopet få se när fisken lossnar.

Jag minns Albins monster färna som jag fortfarande är säker på hade varit svenskt rekord.

Gäddan på 120cm+ som lossnade intill kanoten..

Den fisk som spontant kommer upp först är min tjockläppade multe som släppte efter 15 minuters hård fight precis innan håvningen.

Därför känner jag med Andy idag.

Så här skriver Andy:

Tjenare!

Idag var jag ute och fiskade i Tjuvahålan men det var väldigt lugnt.
Endast två små sandskäddor ville hugga så när Marcus ringde och sade att han och Patricia skulle till piren så packade jag ihop och flyttade dit.

Det var inte mycket mer action där så jag bestämde mig för att satsa på piggvarfiske.
Det gav resultat!

Ett ordentligt böjt spö vittnade om en stor fisk.
Jag sa till Marcus att ta håven.

Han tar den och ska veckla upp den och mitt i all uppståndelse lyckas han att knäcka den.
Jag har nu fått upp fisken till ytan och jag ser då att det sitter två fiskar på samma krok!

En liten sandskädda och den största Var jag någonsin sett. Vet ej om det var slätvar eller piggvar men vi uppskattade den till minst 1,5kg.

Jag säger till Marcus att skita i håven och istället klättra ner och ta dom för hand.

Men Marcus väljer att försöka med den knäckta håven ändå, han får in en fisk i håven... fel fisk.

Varen släpper från kroken och Marcus slänger sig på marken för att försöka rädda situationen. men det är för sent.

Slät/piggvaren simmar iväg och allt som är kvar är en knäckt håv och en sandskädda.

Jag tror att Marcus kunde se mig dö lite inombords för det sades inte mycket mer resten av dagen.

Men imorgon blir det revansch!

Resultatet blev 3 sandskäddor och ett förlorat ligarekord.

Godnatt.

Vad ska man säga?

3p till Andy.

Nu ska det fiskas!

/Hasse