I lördags var det så äntligen dags för lite seriöst artfiske!
Adam, Arvid, Andy, Marcus och jag styrde kosan mot Kullabergs branta klippor.
Otroligt vackert som vanligt med bokskogarna och trots att det blåste rejält från sydväst var det lugnt på nordsidan och Josefinelust.
När bokskogarna övergår i snåriga ekar och de snåriga buskar som klamrar sig fast på klippskrevorna blir mindre och knotigare och västerhavet brer ut sig där nedanför, ja då vet man att man har en lång, ojämn trappa framför sig.
Utsikten finns inte vackrare och väl nere är det verkligen mödan värt.
Det började trögt och vi delade upp oss lite i början för att se vart vi hittade fisken.
Adam tappade några misstänkta sandskäddor och Marcus fick en liten rötsimpa innan vi valde att sitta i lä bakom en klippa där alla fick plats att fiska.
Adam hördes svära några gånger efter missade mothugg men fisken ville inte upp.
Arvid suckade och satte sig att njuta av utsikten en stund när linan gått av på de vassa undervattensklipporna två kast i rad.
Man får vara förberedd på klättring när man är på Kullaberg och fiskar!
Trots att vi fiskade varierat och intensivt var det mycket fattigt på napp.
Andy krigade till sist upp en söt liten rötsimpa han med.
Och så satt den där! Resans fisk!
Inget monster men en fin rötsimpa och pb till Marcus på 280g och 27cm
Vi fiskade en stund in i mörkret men insåg efter några timmar att det inte blev bättre. Lysfisket var snudd på omöjligt då långa vågor rullade in över klapperstensfälten men vi såg massor av häftiga självlysande maneter vilket gjorde upplevelsen värd mödan.
Det som däremot inte var så kul var vägen upp för de vindlande trapporna i mörkret.
Varken jag, Andy eller Adam kunde stoltsera med järnkondis när vi kom upp...
En fattig fångst där fjolårets segrare Marcus även denna gång drog längsta strået.
Andy 5p
Marcus 30p
Marcus blir därmed först till 100 poäng detta år!
/Hasse
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar